me2.nu

Ibland är vi ganska trötta på att laga samma mat dag ut och dag in. OK, det är inte exakt samma men efter ett tag har man ett antal rätter som körs runt under veckorna. Ibland måste man gå utanför ramarna, eller hur ?

Sagt och gjort. Idag blev det nudlar istället för ris, eller potatis till maten som bestod av kasslergryta (ja, det var Charlottes gryta). Vem blev glad för detta om inte Josefine. Ja, hon åt inte jättemycket kassler och paprika, men desto mer nudlar. De var dessutom roliga att äta.

"Oj, att nudlar kunde bli så här långa hade jag ingen aning om"

"Huhm, hur ska jag få av den här?"

Nu var det dags igen. För några veckor sedan damp det ner ett kuvert från Trelleborgs Simsällskap. Det var ny termin på simningen för Josefine (och hennes föräldrar). Nu är hon ingen bebis utan en stolt medlem av miniplaskgruppen "Krokodilen" (ja, jag vet, jag fick sången "Nyss så träffa jag en krokodil som körde runt ..."). Så fort vi berättade att vi skulle iväg och simma skrek Josefine "imma" med hög röst flera gånger. När vi kom dit förstod vi varför ... hon tycker det är så kul ...

Det är varmt och skönt i vattnet, därför ska man bara ha så lite som möjligt över vattenytan ...

Det kan vara lite svårt att se på bilden nedan, men hon hoppar faktiskt från kanten, den lilla tokan ... stående dessutom, hon är helt vild i vattnet. Luften gick dock ur under vinka-hejdå-sången och vi fick gå upp och käka en macka för att få bort de värsta hungerkänslorna. Simning kl 17.30 är mitt i middagen ...

Ibland säger en bild mer än tusen ord ... Hursomhelst, under dagens arbete / lek i trädgården sitter plötsligt hinken på Josefines huvud. Eftersom hon har snälla föräldrar som genast hämtar kameran blir det också förevigat. Jag kan se ett studentplakat i framtiden ...

Nu i helgen som var hade vi fint besök från storstan. Det var farmor Bodil och farfar Kjell, eller "fa-mo" och "ar-pa" som Josefine säger. Så glad hon blev när de kom på besök. Planerna var att vi skulle vara ute och leka större delen av lördagen. Tyvärr hade inte vädergudarna fått vårt email om vilket väder vi önskade. Ja, eller så hade mailet åkt i det runda arkivet. Det regnade, regnade och regnade ... hela dagen från morgon till kväll. 50 mm kom i regnmätaren och lite därtill ... puh, det var länge sedan vi såg så mycket regn. Vi hann iallafall vara ute en liten sväng på lördagen, sådär 20 minuter innan vi blev alldeles för blöta.

På söndagen var det iallafall uppehåll hela dagen, då blev det lekplatsen en bra stund ... Josefine skulle minsann prova allt, visa upp hela sitt register när hon hade chansen. Det var rutschbana hit och dit, gunga (ja eller "unga" som hon säger") och annat.

Så var det helgen över ... vi ses snart igen.

Innan middagen är det alltid lite gnälligt och klängigt (det känner väl de flesta småbarnsföräldrar till). Vad är då bättre än lite minimajs, en bit gurka eller varför inte lite frusna ärtor. Det fick jag alltid utav mormor när jag (Mårten) var liten. Josefine tycker också om ärtor. Det är förövrigt ett av orden hon är riktigt duktig på att säga ... ääärtor ...

Undra om dockan vill ha en ärta?

Det verkar inte så, då får jag väl helt enkelt äta den själv ...

Inskolningen hos dagmamman går bra, det är några timmar lek med de andra barnen inne alternativt på lekplatsen varje dag. Detta gäller då den första veckan. Nästa vecka blir det nog att hon äter lunch eller mellis där och sover middag.

Vår lilla tjej har blivit stor ... ja, eller iallafall så stor att hon ska börja hos dagmamma. Idag är första dagen på inskolningsperioden som varar i två veckor. Förra veckan eller veckan innan (mitt minne är inte som hos en elefant) var vi på Stadium på Mobilia och köpte hennes första ryggsäck. Se så stolt hon blev när hon fick prova den ...

På måndagen packade vi hennes väska, ja Josefine hjälpte själv till att lägga ner sina extrakläder, sen bar det av på en lång promenad ... två hus bort.


Snart 1,5 år och redan egen ryggsäck och "hemmanycklar" ... snart är det väl körkort och inflyttningsfest ...

Första dagen (timmen) gick iallafall bra efter en första "jag är lite blyg" period på 5 minuter. Sen var det full fart på lekandet med bilar, dockor och annat som fanns att tillgå. Det kommer nog att gå alldeles utmärkt detta.

Jaha, så var det fredag, vi är helt själva hemma eftersom de sista representanterna av familjen Malmqvist lämnat oss för värmen i Miami ett tag till. Vad passade då bättre än att ta en tur in på Malmöfestivalen. Denna festival som vi inte besökt på ett par år ...

Men i år var det som vanligt kräftkalas på Stortorget, med skillnaden att kräftor och dryck måste tas med själv. Det fanns inget att köpa ... förutom öl och annan alkoholhaltig dryck. Vi kom dit lite tidigt, redan 16.30, vi skulle möta Tom och Maria vid 17-tiden. Vi väntade tålmodigt på torget och tittade på folk, ganska kul faktiskt ...

Josefine tittade storögt på några barn som sprang runt och lekte med några ballonger. Plötsligt kom ett av barnen fram med en ny ballong som Josefine fick. En snäll förälder hade sett hennes avund för ballongerna och blåst upp en extra. Tack för den. Den var rolig att leka med, den kom till och med hem i bilen ...



När väl alla var på plats var det dags att öppna kräftorna, ta fram osten, öppna ölen och ge Josefine lite mat. Vi fick äta i skift, men lilla tjejen var jätteduktig och hade roligt på festen. Som tur var hade några av Tom och Marias kompisar med sig duk till bordet, då det verkade vara något som liknade gamla målarställningar eller nåt ... tack för det, rutinerat !

Efter en konsert med "Grus i dojan", som visst spelade där för 23 gången eller nåt var det dags att dra sig hemåt. Då hade lilla snäckan redan somnat, med hörselkåpor och allt. Vi fick dock tvinga på henne kåporna, men efter ett tag accepterade hon dessa. Ljudet var ganska högt och vi satt precis vid scenen. Vi vuxna hade proppar i öronen, så högt var det ...

Idag var det lekdag ... hela dagen. Vi lekte hemma och vi lekte i trädgården samt på lekplatsen. Här har Melvin och Josefine startat dagen med att dela på bilen. Kom ihåg denna bilden noga, det var nog det enda de kunde dela på under hela tiden de lekte tillsammans under dessa fyra veckor. Puh, som de kivades ... men på det stora hela hade de roligt.

Även Gabriel uppskattade sandlådan, förlåt bageriet där kakor av sand skapades och såldes.

Lite senare på dagen gick vi till lekplatsen nere vid Skotten och röjde runt. Att gunga var roligt.

Therese passar på att mysa lite med barnen mellan varven.

Oops, nu kom bilderna i oordning igen ... jaja, att åka karusell var också roligt.

liksaså sandlådan ... inte hade vi några spadar med oss heller. Men pinnar dög alldeles utmärkt som lekredskap.

Som sagt, lekparken passar alla åldrar ...

Uppe på klätterväggen ... obs, den svåraste ... svårighetsgrad för en 12-åring eller nåt ...

Se upp i backen, här kommer vi ...

En dag med Josefine börjar någon gång mellan 06:30 och 07:30 då Josefine vaknar efter att för det allra mesta sovit hela natten. Vi äter frukost i uterummet och gör oss i ordning för en ny dag. På förmiddagen är vi oftast ute och josefine hjälper till att vattna blommorna , leker i sandlådan eller med sina bilar eller med sina dockor och dockvagn.Framåt 11-tiden är det dax att laga lunch och idag hade vi rotfrukter i ugnen till lax. Josefine hjälper gärna till att laga maten (läs: vill gärna smaka). Efter lunch sover hon 1,5 timme i vagnen utomhus.

När Josefine vaknat äter vi mellis och om vädret är bra går vi ut i trädgården igen eller cyklar till någon lekplats. Josefine älskar att bara sitta i cykelsitsen och titta på allt medans mamma eller pappa cyklar. Idag plockade vi fallfrukt som den kraftiga vinden hade blåst ner.

Vårt charmtroll!!!
Efter middagen på kvällen leker vi ofta en stund, en favorit för tillfället är att ta en dockvagn eller en leksak med snöre och gåspringa runt bordet i uterummet. En annan favoritsysselsättning är böcker, vi läser många böcker varje dag.
Josefine har den senaste tiden blivit lagd omkring 19:30 - 20:00 och brukar ligga och prata en stund innan hon somnar . Det är rätt så roligt och stå utanför och lyssna på ordsvamlet, dvs alla nya ord som hon hela tiden övar på.

På torsdagen hade vi lite lek och spel under dagen. Vi passade Melvin och Gabriel tillsammans med morfar Rolf. Vi spelade 4 i rad, eller alla i rad som Melvin tyckte det borde hetat istället ... vilket självklart gjorde att han vann hela tiden ...

Rolf lekte "starke Arvid" när Melvin klättrade ... Josefine tittade med på ...

På eftermiddagen lekte vi på lekplatsen längre ner på gatan. Den har ett roligt rör man kan åka kana i ... det är kul för alla åldrar som synes.

Garbriel och Ellemina nästan tävlade om att ta emot Josefine de få gånger hon ville åka kanan. Denna gången var det dock roligt av bilden att döma. Alla andra gånger de försökte sa hon "Neej" ... ett populärt ord för tillfället.


På kvällen innan middag kom Peter och hämtade Ellemina. Med i bilen var Samuel som blev jätteglad när han såg alla kompisar och sprang snabbt emot alla. Sen försvann han och Melvin vidare till lekplatsen ... busiga grabbar det där.

På tisdagen var Ellemina på besök. Hon dök upp redan på morgonen. Josefine har haft en bra period sömnmässigt sätt, hon har vaknat nästan efter 7 varje morgon och vissa mornar efter halv åtta. Men vad gör det när jag (Mårten) inte kunde sova längre än till 7 denna dag ... ja, jag fick iallafall hela tidningen läst innan alla kom upp. Efter lite frukost och andra bestyr var det lek som gällde för barnen. Här ritas det till höger och vänster ...

Lite senare på dagen, närmare bestämt runt 14-tiden kom Rolf och Ruth på besök för att träffa alla innan avresan till Miami. Vi fikade och hade trevligt. Josefine fick äta en chokladboll, var den god tro?

Tur att vi har ett stort uterum och bord till det ...

Visst börjar hon bli krullig i nacken?

Här leker kusinerna på kamelpallen ...

Lite senare på kvällen kom Gullvi och Ronny på besök för avskedskramar och lite snack.

Barnen lekte vidare. De byggde upp ett bageri på bänken med hemgjorda sandkakor. Betalningen för dessa var i olika sorters stenar ...

På kvällen försökte vi få till ett bra kort på utebänken. Helst ett där alla tittade och skrattade utan att någon petade i näsan eller blundade. Men det var inte det lättaste ... men detta blev ganska bra eller hur?

För någon vecka sedan var vi med några vänner på Ven och cyklade. En lagom utflykt över en hel dag. Årets varmaste dag i kombination med cyklar utan växlar var inte den bästa kombinationen, men det var en härlig dag. En och annan växel hade dock inte gjort något. Vi åkte ut med färjan från Landskrona på förmiddagen och tog oss upp för en jobbig backe till cykeluthyrningen. Puh, det var jobbigt och vilken kö det var sen ... lång. Men det gick ganska fort att få en cykel med barnsits och en med kärra att lasta alla vår packning i. När alla väl fått sina olika cyklar, med och utan kärra, påhäng cykel eller annat var det bara att dra iväg ner för backen och runt ön. Ibland har jag svårt att tro att Ven är cykelvänligt, smala grusvägar med kurvor som var lätt att köra omkull i. Men men, bra gick det iallafall.


Vi stannade för lunch i solgasset på en badplats. De större barnen och några föräldrar sprang genast iväg och badade medan vi andra satte oss ner för lunch. Pastasallad, laxrullar och dricka. Mums.

Då det var svårt att hitta skugga när Josefine skulle sova middag satte vi oss på cykeln och körde tillbaka en bit till ett ställa med stora skuggande träd och en servering. Efter lite tjatande av karaktären "Lägg dig ner", "Du får inte stå upp i vagnen" etc somnade Josefine i vår lastkärra. Visst ser det ganska skönt ut?

Väl framme med cyklarna återlämnade åt vi upp den sista maten innan återresan med båten. Det var en kanondag och efter ett besök på McDonalds i Landskrona var vi alla trötta och sömniga vi hemkomsten. Det var nog ingen som inte sov gott den natten. En cykeltur på Ven kan vi verkligen rekommendera.