me2.nu

Josefine har kommit i åldern då hon rimmar på det mesta, så också våra namn. Vi heter numera:

- Madde padde
- Therese pes
- Josse posse
- Mårten pårten

Bara så Ni vet ...

Idag var det jättefint väder på eftermiddagen. Då passade vi på att äta mellanmål på trädäcket. Therese och tjejerna hade varit på öppna förskolan hela dagen fram tills dess medan jag fixat lite i huset (målat etc). Men alla tyckte det var härligt ute.

Efteråt var det såklart lekar utomhus. Josefine kollar in stenarna och de växter vi har ute.

Madeleine leker med gåbilen. Hon har börjat gå allt bättre och puttar fram bilen en liten bit och sen går hon till den. Hon går även ganska ofta mellan saker nu. Sakta men säkert går det framåt.

"Oops, hur ska jag nu svänga?"

"Haha, där satt den ..."

"Huhm, nu har jag visst kört ner bilen för trappan, då är det bäst att jag står här och funderar på vad jag ska göra ..."

"Men vänta nu, hade inte jag den där bilen?". Det händer ibland att Josefine och Madeleine inte kommer överens. Det kan också hända att Josefine helt sonika tar någon sak Madeleine har, eftersom hon ännu inte kan hålla emot alltid ...

Här sitter systrarna vid det lilla picknickbordet och njuter av solen ...

Vissa dagar när vi är hemma håller vi på med massa bus. Ganska ofta vill Madeleine vara med och sitta på ryggen eller magen och hoppa och gosa. Hon har blivit en hejare på att pussas.


Kramas kan hon också ...

Vissa dagar nu på slutet har vädrets makter varit med oss (vi som varit hemma vill säga). Då har vi kunnat vara ute och leka hemma och även på lekplatsen. Men för att båda barnen ska orka med att leka och stoja behövs det ibland ett litet break. Vad kan vara bättre än en banan då. Båda är lika tokiga i bananer båda två. Ibland undrar jag om vi är en familj apor allihopa så mycket bananer som går åt här hemma. Vi borde få sponsring av Dolé eller Chiquita ...

Just idag var vi iväg på en liten utflykt som skulle sluta med att vi mötte upp Therese på jobbet med cykelkärran och körde hem gemensamt. Men på vägen tog vi ett mellis-break på lekplatsen. Här letar Madeleine efter Josefine. Hon börjar hänga med riktigt bra och klättrar upp nästan överallt. Vi behöver heller inte vara oroliga för att hon ska ramla ner, hon backar ner överallt.

Ibland räcker inte maten till ... då blir det sand till efterrätt ... lite skit rensar magen.

Lördagen den 15:e Maj fyllde vår lilla Madeleine ett år. Tänk vad tiden bara flyger iväg. Även om vi ska ha släktkalas i slutet av maj månad kunde vi inte låta bli att fira henne lite. Det är ändå hennes första födelsedag så lite tårta ska det vara. Eller hur ?

Vi startade redan på morgonen med ett litet paket till frukost. Hon såg mest förvånad ut och undrade vad hon skulle ta sig till. Tur det finns snälla storasyster Josefine som kunde hjälpa till med öppnandet ...

En liten båt att ha i badkaret ... hurra ...

På eftermiddagen hade vi lite mellis (macka, kaffe, yougurt) och kärleksmums. Tårta blir det senare ... Vi hade även morfar och farmor Ruth som kom förbi.

Här öppnar Madeleine presenten från farfar och Kicki ... ett smyckeskrin med sitt namn på.

Kärleksmumsen eller chokladkexet föll inte damen i smaken ...

Men modell större tyckte om det (vilket vi vet sedan tidigare)

Sen var det dags att ta fram de andra paketen, nu hade Madeleine fått in vanan och försökte öppna sina egna paket med varierande framgång. Men skam den som ger sig ...

Det är härligt med barn som öppnar ett paket och börjar leka med det direkt istället för att fortsätta öppna de andra.

En bok var det här. Även Madeleine gillar att läsa. Hon brukar hämta en bok och krypa upp i knät och bläddra i den. Hon har även börjat peka på saker som hon vill veta vad det är. Det är jättekul. Det är mycket "lampa", "mamma", "pappa", "bil" och annat just nu.

Hon verkar faktiskt ha ganska bra bollsinne redan, även om hon ibland inte sparkar iväg bollen utan ställer sig på den ... med varierande resultat. Men visst, det är väl kanske en fint det också, vad vet jag ...

Att vara i centrum är inte alltid kul, här har hon blivit rädd för brandbilen som både låter och kan åka själv ... men det gick snabbt över och nu tillhör brandbilen och dess ljud en av favoriterna.

Även små barn kan stöka till ...

Sammanfattningsvis var det en bra födelsedag som avslutades med lite grillbuffé på kvällen.

Josefine sover i stor säng. Men ibland är sängen så liten att den inte räcker till ... här har hon tagit hjälp av "lära-gå-vagnen" som huvudkudde trots att hon har en fullt fungerande huvudkudde i sängen ...

Det bör också tilläggas att det var inte vår idé att hon skulle ha vagnen så nära sängen ... den drog hon dit själv den lilla busfian ...

Men sova kan hon iallafall ... och snarka ...

Ett fyrfaldigt leve för Madeleine som fyller ett år idag:

- Hurra
- Hurra
- Hurra
- Hurra

Vart har tiden egentligen tagit vägen?

I veckan som gick hade vi besök av farfar, Kicki och Tuva. Tuva är född samma år som Josefine fast på sommaren så var lagom i ålder för att leka. Lekte gjorde de också, ganska mycket. Men de bråkade också, de ville gärna ha samma sak och var lika envisa båda två. Men vad kan man vänta sig. Det var några "Jag hade den fööööörssttt" ... Madeleine fick hänga med på ett hörn ...

Här har de fått varsin burk med såpa och försöker blåsa bubblor. Koncentrationen är total, men de var riktigt duktiga.

Roligt hade de.

Madeleine var såklart lite för liten för att blåsa bubblor. Jag tror mest att hon ätit upp såpan om hon fått tillfälle ... men visst ser hon intresserad ut?

Jaga bubblorna var nog det roligaste man kunde göra ...

På väg till lekplatsen ville Josefine ha sin lillasyster i knät. Det gick bra, trodde faktiskt inte att Madeleine ville sitta där men det fungerade.


Väl på lekplatsen lekte de i sanden och gungade ett kort tag. Sen åkte Josefine på kasebanan och måste ha fastnat med foten så hon slog läppen och fick en ordentlig fläskläpp. Tårarna sprutade och det var inte kul att vara kvar. Då tog jag barnen och gick hem för att tvätta bort lite blod och försöka muntra upp henne igen.

Uppmuntringen gick ganska bra då vi inte långt efteråt gick till en annan lekplats och lekte vidare. Tänk vad barn glömmer fort och går vidare ...

Madeleine börjar bli lite större nu, det märks, hon kan sitta still längre i sanden och leka med sandsakerna. Det är roligt.

Är man på lekplatsen och klockan är någonstans mellan frukost och lunch brukar det passa bra med ett bananbreak. Då åker blodsockret upp en bit och barnen kan leka vidare. Det var dock riktigt ruggigt ute denna dagen. Men bananerna gick ner ...


"Jag är färdig först!"

De flesta dagarna (om vädret tillåter) är vi utomhus och leker. Ibland vill Josefine leka på gatan, antingen med sin stora cykel, trehjulingen eller som i denna filmen, sin sparkcykel. Tidigare har vi inte haft med Madeleine på något forden, hon brukar sitta i vagnen eller i famnen. Men i veckan kom vi på att vi kunde ta ut gåvagnen. Det funkade verkligen kanon, nu blir även hon lite mer mobil ute på gatan.

I veckan var vi på öppna förskolan som vi brukar vara. Där passar vi på och leker, är med på sångstunden, sagostunden och äter lunch. Det brukar vara fullt med folk och båda barnen tycker det är toppen att vara där. Kan bero på berget av leksaker som finns eller att det finns andra barn att leka med (eller runt om).

Madeleine tar ett par nya kliv framåt ... vi övar lite varje dag.

Nu när Madeleine snart fyller ett har hon börjat ta sina första steg. Jag tror hon blev lite inspirerad av kusin Lovisa som var och hälsade på förra veckan. Nu försöker hon gå lite titt som tätt med lite hjälp. Det blir många "Kom till mamma" och "Kom till pappa".

Detta är dock jättekul att se och hon ser ganska nöjd ut själv kan man säga.