Eftersom alla goda saker är tre kommer här sista delen, sången vet jag inte vad den heter, men rolig är den iallafall ...


Så var det dags för sång nummer två, denna gång tar vi klassikerna "Lille Katt" ... i maklig takt ..

Josefines största intressen verkar vara läsa och att vi föräldrar ska sjunga för och med henne. Något vi gärna gör. Här är "Blinka lilla stjärna" för Er alla ...

Ja, sent omsider är äntligen hela sovrummet klart. Det har förvisso varit klart så tillsvida att vi endast hade gardiner kvar att sätta upp sedan före jul ... men 100% är det nu. Så det så. Vad tycks ?

Tänk Top Model när ni läser följande texter ...

"Den nordliga väggen är iklädd en fondtapet av typen Easy-Up från Boråskollektionen, egenhändigt uppsatt av lokala designers"

"Matchande tapet i söder går helt i grått, vilket ger harmoni och lugn till den lite spretiga fonden i norr. Det saknas dock lite accessoarer på väggen ... Gardiner i vitt för att släppa in ljuset under årets mörka tider"

"Vita dörrar utstrålar ungdomlighet kontra de tidigare i guld, speglarna får en helt annorlunda inramning och lyster"

Ja, det var det, nu är vi i full gång med att renovera det som ska bli Josefines nya rum. Vi har kommit så långt att vi ska välja färg ... bara det "lilla" steget ...




En helt vanlig lördag. Jag och Josefine är nere på stan och går på Clas Ohlsson ... kunde varit vilken lördag som helst med andra ord. Planen är att hinna titta lite på alla saker i butiken för att sedan gå en liten sväng på BR Leksaker (vi har fått välja en butik var), luncha i stan och avsluta med att gå ett varv på biblioteket och låna lite nya böcker och tidningar.

När det är vinter i Trelleborg gäller det att passa på att vara ute. Ja, eller inte. Kylan går rätt in i märgen, inte alls som den torra kylan från vårt julfirande i Sälen. Nej, detta är kallt. En morgon i veckan var det -9 ... brrr. Men i söndags var det iallafall lite varmare och hela familjen tog en liten promenad till lekplatsen vid Östervångsparken. En klassiker från mamma och pappalediga tiden. Fortfarande lika rolig, även om vår lille Michelingumma hade lite svårt att göra allt med vantarna på.

På vägen hem passerade vi igenom kyrkogården och där såg vi diverse blommor som hade råkat ut för lite frost, men ack så vackra, eller hur?

Idag är det Trettondagen och Therese är på jobbet. Det är snålblåst och snöar lite. Då gick vi båda en promenad till den närmaste lekplatsen, men inte ens Josefine tyckte det var roligt så vi vände hemåt efter 10 minuter. Lite bollsparkande i trädgården som Ni vet sedan tidigare. Men efter det ville Josefine så gärna leka lite i sandlådan trots att hennes pappa försäkrade henne om att sanden var genomfrusen och därigenom stenhård. Men men, det måste prövas. Fram med spaden och hinken och ut i sandlådan. Som Ni ser på bilden står sandkakan fast ... sen i somras, genomfrusen och orubbad.

Om Ni undrar varför glasögonen är med blåste det rakt i ögonen under vår korta promenad, något lilla tjejen inte gillar.
Ibland är det kul att klä ut sig, särskilt om man lyckas komma åt och få på sig mammas eller pappas kläder ...



Ja, vad kan man säga ... men alla leksaker framme (ja, eller ett stort gäng av 2008 års julklappar) blir det rätt stökigt ...

Det är lätt och roligt att plocka fram leksaker, men svårare och tråkigare att plocka undan. Det är nog bra att Josefine ska få ett större rum. I det nuvarande får inte allt plats ...

Vrrrroooooommmm ... vad hände med 2008? Nu är det redan 2009 och vi undrar alla vart året tog vägen. Men en snabb summering visar på att vi trots allt hann med lite olika saker, framförallt semestrar på olika håll i världen och i Sverige. Det gör vi gärna om, men jag tror att 2009 blir lite lugnare, resmässigt sätt iallafall.

Nyårsfesten hos Rasmussens var mycket trevlig (tack för det, bra jobbat Peter och Pernilla). Fantastiskt god mat, gott vin, trevligt sällskap, god skumpa på det ishala trädäcket och gott om raketer över stan. Gott om barn var det också, de höll igång bra hela kvällen.

Någon som vet vad som händer 2009? Förresten, på bilden ovan ser det ut som om vi är fyra stycken i familjen, men det är vi inte, Josefine är med två gånger. Anledningen är enkel, det är svårt att hitta foton på Therese och mig, helt själva ... nästan omöjligt. Jag hade heller ingen lust att slänga in en badbild på mig om den andra bilden är från kylan ...
Använder Blogger.