Hela hösten har Josefine åkt skridskor en gång i veckan med de andra femåringarna från dagis. Vi har en ishall alldeles i närheten av dagis. I normala fall får inte några föräldrar komma och titta men på den sista gången för terminen fick de som ville komma dit och se hur det gick. Therese och Lukas gick dit. Det var roligt att följa hennes framfart, som var ganska bra, imponerande faktiskt. Det verkar som om skidåkningen från förra året gjort underverk med koordinationen. Hon var riktigt duktig!


Det märks att vår "lilla" tjej börjar bli stor. Denna månaden tappade hon också två framtänder. Vilken tur att tandfen kunde byta ut dessa emot lite pengar ...


Som den lillasyster hon är hade Madeleine också "tappat" tänder, eller hade iallafall några lösa ... eller nåt ...


Men inte Lukas ... han får bara nya ... snart 10 månader gammal och redan fem tänder i munnen. Bra jobbat killen!!


Vi sov över hos Magnus och Pernilla och dagen efter passade vi på att bygga ihop Hampus födelsedagspresent - en sopbil i LEGO. Det var inte helt lätt, många bitar men Magnus hade bra snurr på det där så han fick ihop den till sin sons stora lycka. Allt som rullar är bra när man är en pojke på fyra år.


Vi trotsade också det kalla vädret och passade på att "rasta" barnen innan bilen skulle fara söderut igen. Då kom också Jessica och Lovisa förbi en sväng för att hänga lite. Vi lekte, hängde och snackade innan det var dags att fara hemåt.


Hemresan är som vanligt ganska låååång, men den kändes ännu längre då vi hamnade mitt i ett ymnigt snöfall i Östergötland och sikten var allt annat än god. Som tur var höll inte detta i sig så länge, men när vi väl kom hem var vi ganska trötta ...

Så var det äntligen dags att träffa det senaste tillskottet i den stora "familjen", lille Rasmus; Pernilla och Magnus lille son. Egentligen skulle vi träffats redan för ett par veckor sedan, men då vi blev sjuka och inte ville riskera att smitta "den lille" sköt vi upp resan. Men väl upp passade vi på att gosa ... 


... och leka ... Hampus och Josefine har alltid kunnat leka bra tillsammans (iallafall när det båda kan prata, innan var det lite handgemäng ... men det är så barn är ...)


"Ögonen på bollen Lukas ... ta den ..."


En liten bebis är alltid mysigt att gulla lite med ... (även om vår egen kvot nu är fylld hemma på vår address!!)


Lukas var väldigt intresserad av vad Rasmus hade för sig (eller inte för sig ...)


Lite senare på kvällen var det dags för att se en show som Pernilla var med i - "Fejm", ett gäng tjejer som var grymma på att sjunga, dansa och uppträda. Det var riktigt kul att se och Pernilla var jätteduktig!!!

Barnen tyckte också det var kul då vi alla satt på första parkett. Att de dessutom fick lite dricka, chips och godis mellan akterna gjorde sitt till.


Lukas fick prova på rampljuset efter föreställningen ... han verkade tycka om det!


Kvällen avslutades med lite god dryck och godis i soffan. Magnus och Lukas passade på att busa lite!


Rasmus körde en klassisk "Jag vill gärna vara med så länge jag kan, men när jag inte orkar mer, somnar jag där jag är" uppställning!


Vi hade en härlig dag och kväll i trevligt sällskap!
Ett besök i Farsta och en lekplats sitter aldrig helt fel ... dels för att det är mina (Mårten) gamla hemtrakter men också för att barnen har så kul på lekplatsen. En ny lekplats för oss alla dessutom, anpassad för alla åldrar förutom i den åldern Lukas är just nu ... men att gunga gick bra iallafall ... 


Tänk att det inte spelar någon roll hur stor en lekplats är; finns det någon skog brevid eller runt om måste den upptäckas av barnen ...


Lukas som nu har börjat stå upp, hade roligt så fort han fick tag i något att hålla i ... även om vantarna ofta satte käppar i hjulen!


Parkförvaltningen hade byggt en riktigt fin riddarborg med klättervägg därtill ... inte helt fel ...



Lille spexar-Madeleine i tagen ...


Att få lite hjälp med att ta sig fram av farmor är inte helt fel ...



Lite mys i soffan efter en stund utomhus är inte helt fel ...


Några veckor innan jul hade vi lite tid "över" ... nä, skoja bara, vi tog oss tid till att baka lite pepparkakor. Denna syssla är lika rolig varje år ... det är alltid en fråga om hur mycket som egentligen blir pepparkakor och hur mycket deg som hamnar i magen hos barn (och föräldrar) ... 


"Rulla, smaka ... picka ... "


Lukas var inte med och bakade, han satt och lekte med maten vi hade i backen ... det var OK ända tills han lyckades öppna ett paket med några rågflingor (eller nåt) ... men lika glad för det är han ...


... men det var inte hans mamma och pappa som fick ta fram dammsugaren ...
Diskmaskin, kylskåp, skafferi, lådor etc ... allt är roligt och i lagom höjd när man som Lukas är 9 månader ... kylen är nog roligast. Det är mest grejer att lyfta på, känna och smaka på ... 


Ta ut, sätta tillbaka, ta ut ... sätta tillbaka ... och om igen ...


Men ibland när man vänder ryggen till får han tag i något vi inte hade tänkt att han skulle nå ... i detta fallet sker provsmakning av avocado ... med skal ... men lika glad för de är han ...


Man kan väl säga att han gillar mat ... PUNKT!


Ibland somnar man som man tänkt ... men ett extra hår på huvudet ... 


Ibland är det inte helt lätt att hinna gå till frisören ... då är det tur att det finns två (minst) frisörer hemmavid. Här är de i full färd med att klippa, tona, och frisera håret efter bästa förmåga ... 


Lukas hjälper (stjälper) till när han kan ...


När vädret inte visar sig från sin bästa sida gäller det att vara uppfinningsrik ... något våra barn verkar vara. Här är de i full färd med att sälja frukt och grönt ute på landet ...


"Kom och köp, frukt och grönt till härliga priser!"
Tiden går fort när man har roligt ... denna gamla klyscha. Men det stämmer ganska bra ... särskilt om man heter Lukas och tycker allt är roligt ... 


"Skala banan ... "


"Men hallå, vad gör jag här?"


När det är fotografering försöker vi få med alla barnen ... här är det Madeleine som vill vara med.


Här är det Josefine!


Ser de inte lite lagom uttråkade ut, eller?


Det var betydligt roligare när de fick "göra miner" ...


Triss i barn ...


... igen ...


...  och igen ... även om de helst av allt verkar vilja fly fältet ...


"Yes sir, I can boogie ... all night loooonggg ...". Ja, det kanske inte var just den musiken som mötte oss på barnens första disco ute på landet. Det var mer "Manboy", "Sean Banan" och andra barnfavoriter. Vi blev bjudna dit av några kompisar och för en "tjuga" per barn bjöds det inte bara på dans utan även dricka och popcorn. 

Det var gott om barn, bra musik och trevliga föräldrar. Ett bra premiärdisco för barnen.


 Till och med Lukas var med och körde "sitt-dansen" eller "dans-runt-ett-ben" ...


Det var inte tal om att bjuda upp ... förutom mamma och pappa då förstås. Ringdansen var populär ...


... likaså popcorn och dricka ...



Roligt var det iallafall ... såväl som för vuxna som för barn ...

Använder Blogger.