me2.nu

Haha - där satt den. Jag har fyllt ett år, minsann. Ja, jag kan inte skriva ännu, så det blir min pappa som skriver lite om vad som hände den dagen jag hade mitt första födelsedagskalas. Nu är det egentligen inte min födelsedag eftersom jag fyller den 16:e och inte den 15:e, när kalaset var. Men då vi fick många långväga gäster från Stockholm var det mer praktiskt med ett kalas på lördagen. Sagt och gjort.

Eftersom Blogger inte riktigt har koll på bildordningen kommer de här i oordning ... men men. Här har jag fått min första tårtbit, glad är jag iallafall. Jag gillar verkligen chokladtårta med banan och äppelmos med grädde och bananer på toppen. Mumma ...

Så här såg den ut, innan den landade i magen ...

Då gästerna dök upp kl 14 (de som inte kommit dagarna innan) låg jag och sov middag som vanligt. Men när jag kom upp var rummet fullt av folk, då blev jag lite blyg. Men efter 20 minuter var jag mig själv igen. Men innan dess var det skönt att ha mamma och snutte nära. Ser jag verkligen nyvaken ut ?


Här leker jag och kusin William på lördagsmorgonen. Jag vet dock inte vad fågeln gör på foten ...
William är en glad prick och en bra lekkamrat också.

Yooohoo ... här sliter jag upp paket för allt vad jag kan, inte helt lätt med både papper och kartong men med lite assistans gick det rätt bra. Det var ett par häftiga snören att kolla på.

Ibland kan det vara bra om ens äldre kusin Emilia visar hur paket ska öppnas, vilket hon gjorde gärna ...

Efter tårta fick jag på mig finkläderna som mina snälla föräldrar valt ut, rosa såklart. Jag är själv mycket nöjd med stassen. Framförallt kunde jag krypa ganska bra i den här klänningen till skillnad mot andra jag brukar ha.

Efter jag käkat tårta tyckte mamma av någon anledning att jag behövde tvätta av mig, jag höll inte alls med ... men hon kanske hade rätt iallafall.

Jo, tårtan var jättegod, här visar jag mormor att jag kan äta tårta med gaffel. Jag gör mitt bästa med sked och gaffel vid varje måltid numera - med blandad framgång ska tilläggas.

När jag packat upp ett antal presenter stoppade jag för att testa dem. Kusin William var mer än villig att hjälpa till i leken.

Innan familjen Rasmussen stack till Miami på semester fick jag en gåvagn, den använder jag flitigt och kör runt, runt, runt och runt. Sen lite runt igen. Svårast är att svänga, men med några snabba rop till mina föräldrar kan jag få lite coaching ... men snart kan jag SJÄLV.

Kusin William är en lite spjuver - en hejare på att resa sig upp mot sittpuffen. Men här leker han tittut med kameran.

Här har jag byggt det högsta tornet av min nya present ...

Kusin Emilia och jag leker med Megablocks, det var både svårt och kul ...

Ett år, redan vart har tiden tagit vägen. Jag tycker det inte var länge sedan jag kom hem från BB. Förresten, då såg jag ut så här