Men men, det satte inga käppar i hjulet för dopet. På söndagen var det dop i Lossa kyrka utanför Bro, fin gammal kyrka. William skötte sig jättebra i min (Mårtens) famn under hela tiden, han blev inte ens arg när han blev vattenkammad av prästen. Men sen när hon skulle visa upp den nydöpte lille pojken blev han tvärilsk och skrek för full hals. Då fick han komma tillbaka till mamma ...
Stolta föräldrar (Martin, Karin och William) efter dopet.
Stolta faddrar med William.
Josefine var hos farmor Bodil i kyrkan. Hon kunde inte sitta still en sekund, skulle upp och titta, upp och klänga på bänken, klappa händerna, leka med ditt och datt. Puh, hon fick nog inte en lugn stund, farmor.
Efter kaffe och kaka fick jag hålla i William en liten stund, men då var han trött eller hungrig eller båda, för glad var han inte ... som Ni kan se. Då fick han gå till mamma igen ...
Josefine blev trött av all uppståndelse och sov en liten sväng ute, men sen var vi tvugna att väcka henne för att hinna med tåget. Hon ser inte ut som om hon vill vakna, eller ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar